tisdag 30 november 2010

Göteborgs Konsthall: Art after Work, onsdag 1dec, UKON: Antisublimering – några psykoanalytiska aspekter på kaos och negativitet.


Göteborgs Konsthall pågår just nu utställningen Everything Under Heaven Is Total Chaos av International Festival, i samband med utställningen så har Konsthallen Art after Work, nu på Onsdag den 1 dec är det Ukon som kommer dit.

UKON: Antisublimering – några psykoanalytiska aspekter på kaos och negativitet.

Onsdag 1 december kl 18.00

Med utgångspunkt i psykoanalytisk teori inleder Ulf Karl Olov Nilsson med några reflektioner över utställningen Everything Under Heaven Is Total Chaos. Sedan följer ett samtal mellan UKON och konstnären Mårten Spångberg från International Festival. Ulf Karl Olov Nilsson, även känd som UKON är poet, psykolog och psykoanalytiker. Han sitter i redaktionerna för tidskrifterna Glänta, OEI och Psykoanalytisk Tid/Skrift.

Surrounded By Seven, Magister eleverna på Hff Konstnärssamtal, Alingsås Konsthall


Magister eleverna (årkurs 2) på Högskolan för fotografi har en grupputställning på Alingsås Konsthall som pågår just nu.
Surrounded By Seven
torsdag 2/12 kl 17 är det konstnärsamtal på Alingsås Konstall. Grupp nio samtalar med Lars Erik Hjertström Lappalainen.
Grupp 9:

Thomas Bergh

Linda Cordius

Sven Drobnitza

Daniel Josefsson

Gustavo Perillo

Kirsti Taylor Bye

Mattias Wallin

Greta Voćar

 
Utställningen pågår från den 20 november kl. 11:00 -  till den 15 december kl. 15:00

Alingsås Konsthall
Södra Ringgatan 3
Alingsås, Sweden

söndag 28 november 2010

ATT KÄNNA SMÄRTA.

Bilden är tagen ur sitt sammanhang, vet inte vem som har tagit den tyvärr.
 
Var och tittade på Johanna Willenfelts utställning igår, den har sin utgångspunkt i smärta. Bland annat så var det fyra stycken högtalare, där man kan höra fyra olika personer berätta om sin smärthistoria.
När jag stod där och lyssnade på deras berättelser började jag fundera på smärta. Man glömmer av vad det är att ha ont när man inte har det. Det är som om att den aldrig har funnits när den väl försvinner. Men tanken på att den aldrig kommer att försvinna måste ju vara olidlig, om man skulle få en diagnos med den slutsatsen.
Ibland när jag har ont någonstans så kan jag tänka, kom nu ihåg det här nu Anna, var glad över att du inte har ont, när du inte har det. Men när väl smärtan ger med sig så kommer jag aldrig ihåg att tänka de tankarna, för då är allt som bortblåst.
Jag har inte lidit av smärta så mycket i mitt liv, jag är lyckligt lottad. När jag var liten så opererade jag hjärtat, jag föddes med ett hål i hjärtat och de åtgärdade det när jag var fem år gammal. Det gjorde ont, vill jag minnas, men jag var ju så liten då, så minnena är mer som fragment av någonting som är som i en annan tid.
Däremot så kommer min kropp ihåg smärtan. Jag opererades i början/mitten av 80 talet och på den tiden så var en hjärtoperation en stor operation. Nu för tiden så kör de in en liten slang och kan fixa ett hål i hjärtat ganska lätt, men på den tiden så var de tvungna att öppna upp hela bröstkorgen för att laga mitt hjärta. Därför har jag ett ärr över hela min bröstkorg. När jag blir riktigt stressad eller oroad så får jag ont i hjärtat, och det har jag fått förklarat för mig att det är min kropp som kommer ihåg den här operationen och projicerar min stress på det området igen, helt ofarligt, men så fungerar tydligen kroppen.
När jag har ont någonstans så blir jag ofta lite irriterad och frustrerad, särskilt om det är en smärta som håller i sig i flera dagar, som till exempel tandvärk, som jag har då och då.
Mina visdoms tänder krånglar och jag är för snål/har inte råd att gå till tandläkaren och dra ut skiten. Ibland kan jag glömma bort smärtan trots att jag tydligt känner den och fundera på varför jag är så irriterad, för att sen komma på att jag har ju ont och att det är därför jag är på så jäkla dåligt humör.
Då kan mina tankar gå till min mamma som har haft problem med sina knän, hon har haft ont i dem så länge jag kan minnas. Det är en förslitningsskada, som innebär att brosket i knäna är borta. Hon har opererats flera gånger, sista gången var bara nu för bara några veckor sen och jag hoppas så att hon ska sluta få ha så ont nu. Men jag kan tänka på hur stark hon är som klarar av att leva och vara så underbar som hon är, trots att hon har ont. Själv har jag en känsla av att jag skulle kunna förvandlas till ett åskmoln till slut om jag skulle vara tvungen att ha ont år ut och år in.

Mina tankar gick också till psykisk smärta. Att ha ångest, att vara deprimerad, att må dåligt. Det är också en smärta som man gärna vill förtränga, som man knappt kommer ihåg när man väl är ute ur mörkret.
Ångest som äter upp en inne från, den kan också övergå till att bli fysisk smärta, som till exempel om man får ångestattacker. När kroppen domnar bort, när man hyperventilerar, har dödsångest och liksom försvinner, då är den fysiska närvaron av ångesten total.
Ett brustet hjärta är också ett exempel på smärta som är psykisk men som känns i hela kroppen. Det är så enkelt att säga när man inte lider av det ”glöm det, det går över, ge det tid, du hittar en annan, osv”, men när man är mitt i det, när det gör så ont så man inte kan sova, äta eller leva, då är smärtan otroligt fysisk. Då är det bokstavligen ett brustet hjärta.

Tittade på Annas eviga på svt play för ett tag sen. ”Är jag sjuk eller är jag frisk?”. Det handlade om vart gränsen går för galenskap, och varför man inte pratar mer om att må dåligt psykiskt. Det blev ett ganska bra samtal om att leva med psykisk ohälsa, gästerna i studion var artisten Caroline af Ugglas, journalisten Arvid Lagercrantz och psykiatern Åsa Nilsonne.

Att leva med psykisk ohälsa är också en slags smärta som man får lära sig att leva med. Även om man inte har samma berättelser som finns på Johannas utställning så finns det berättelser där med om hur det kan vara och hur man klarar av livet med den smärtan.
Tvärt om vad programmet ville säga om att vi inte pratar om psykisk ohälsa idag så skulle jag vilja påstå att vi pratar mer om det idag än vad vi har gjort innan i alla fall. Jag tycker det är väldigt många som går hos psykiatriker, som lever med att ha panikångestattacker, och som äter antidepressiva medel och pratar om det ganska öppet.
För tio år sen fick jag mina första panikångestattacker och det gick så långt så att jag fick åka med ambulans in till sjukhuset. Det var det ingen som pratade om att det ens existerade på den tiden, läkaren sa att jag var frisk och jag fick gå hem. Jag förstod inte alls vad det var jag hade drabbats av och det gjorde mig ännu mer panikslagen. Sen läste jag i en tidning om panikångest och förstod att det var det som jag led av. Det var en stor lättnad att få svar på vad det var och också att det fanns fler än jag som  hade upplevde detta. Sen lärde jag mig att handskas med det och har inte haft attacker på många år, även om jag fortfarande upplever att jag lever på gränsen, som jag brukar kalla det, jag får ta det försiktigt när jag har för mycket att tänka på eller är för stressad.

Smärta kan ta sitt uttryck på massa olika sätt och också orsakas av olika saker. K special visade dokumentären ”Musik som gör ont”, den visar bland annat hur man använder sig av musik som tortyrredskap. Musik kan driva en till mer eller mindre galenskap om man måste höra samma låt för många gånger på för hög nivå.
Tortyren kan se ut så ut så här, att fången tas bort från alla sociala kontakter, får inte äta och hindras från att sova. Den ska också tappa alla tidsperspektiv och  är fast fängslad i en stående position eller sittandes, i en så kallad stressposition, där den tvingas lyssna på öronbedövande musik som spelas oavbrutet upp till 48 timmar, alternativt i slumpvisa cykler. Stroboskop används för att stressa fången ännu mer.
Hård musik och för fången motbjudande musik användas för att fången ska känna utsatthet och väcka förtvivlan, vacker musik används för att förnedra eller ge känslan av att fången har gett upp.
Otroligt obehagligt, man kan inte förstå hur frustrerande och smärtsamt detta måste vara. Det var en utav fångarna som hade sagt i en intervju att det här är inte psykisk tortyr, det är fysik, du kan inte förstå hur det känns, det är som en hammare som slår en.
Jag kan inte förstå eller föreställa mig hur det kan kännas, men musik har ju en sån otrolig påverkan på en. Jag kan bli förbannad om jag tvingas att höra på musik som jag absolut inte vill höra för länge och vid fel tillfälle, och då är jag ju absolut inte utsatt för hot, men musik eller ljud har en sån otroligt stor inverkan på mitt humör och känsloliv.
Tortyren blir också långvarig på ett annat sätt än vid slag och våld, varje gång du hör den här musiken igen, så kommer känslorna tillbaka, för hjärnan har ingen chans att bearbeta intrycken utan de stannar kvar i ditt minne. Vid andra minnen så sorterar hjärnan bort vissa saker, du glömmer, du bildar en berättelse kring minnet, men i det här fallet så hinner inte hjärnan sortera utan allt finns kvar, så när du hör musiken igen så slår du på en on knapp och smärtan återkommer.
Detta kan man ju känna igen på ett mycket lägra plan som till exempel när man lyssnat på en låt väldigt mycket när man har varit ledsen, så kan samma ledsna känsla infinna sig när du hör låten igen tio år senare, för att du minns känslan genom musiken. Skillnaden är väl att du kan bearbeta detta och kan successivt radera ut de känslorna om du fortsätter lyssna på låten i andra sammanhang, men när det kommer till tortyr tror jag att det är en omöjlighet.
De pratar också om hur musik påverkar soldaterna när de är i krig, de så kallade pepplåtarna, som ska trigga soldaterna, ge dem adrenalin, styrka och kraft att vilja döda och vilja kriga.
Jag satt och funderade på att det måste också vara som en verklighetsflykt för dem, att de blir mindre närvarande i nuet, som ett skyddsnät. Att det blir som ett soundtrack inte bara i den meningen att de blir stärkta tillsammans i grupp, utan också i den meningen av att de faktiskt känner att de är med i en film, eller i en rockvideo. Den känslan kan man ju få bara man går med musik på stan, att allt får ett annat skimmer, att man inte är på plats i verkligheten utan att man är i musiken, eller i en film.

Nog om detta, se K special, den ligger bara ute till kl 12 inatt.

Länk till Annas eviga på Svt play:

Gå och se Johannas utställning, den ger mycket tankar som ni märker och är absolut sevärd!
Det är sista dagen idag.

Johanna Willenfelt
URFACE MATTERS
Belay your partner

Utställningen har öppet 19 nov-28nov
Tis - Sön 12 - 17
Måndag stängt 
Valand School of Fine Art, Gallery Rotor

Vasagatan 50, ingång från Teatergatan
Göteborg

 

Johanna Willenfelts arbete kretsar kring den fysiska smärtan som fenomen och vad det gör med oss. Hennes undersökningar tar ofta avstamp i en medicinsk diskurs, där mellanmänskliga och själv-relationella praktiker urskiljs. Dessa gester bearbetas sedan och återuppförs i installationer som omfattar teckning och text såväl som ljud och blandmedia.

Stoffet som återfinns i hennes verk är en sammansättning av adapterade journaltexter och arkivmaterial som konstnären interfolierar med litterära fragment, andras utsagor och hennes egna fiktioner. Genom att låta information och affektioner omplaceras i sådana hybridkroppar, försöker konstnären att frikoppla – om än tillfälligt – både vad smärta gör med oss, och hur smärta i vår kultur beskrivs och betraktas.

I stället för att underställa sig idén om att fysiskt lidande skulle utestänga kroppen från omvärlden genom att göra den synlig för sig själv på ett genomträngande och allomfattande vis, beaktar och tolkar hon de värden som följer med en ökad kroppslig sensibilitet. I sin konst betonar hon begäret till en sådan nyvunnen kunskap, framför ett bejakande av en brist till följd av något som gått förlorat.
www.johannawillenfelt.blogspot.com


fredag 26 november 2010

Vernissage imorgon lördag: Bländande bilder (återuppförd)

Vernissage på Hasselblad Center,Gallerigången, lördagen den 27 november 12:30 - 17:00,


Utställningen invigs 12.30 av Niclas Östlind, curator och doktorand vid Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet. Därefter samtal med curator Leif Wigh.


Förfriskningar serveras. Utställningen öppen 11–17.


Release av boken "Bländande bilder (återuppförd)" i samband med öppnandet av utställningen.


Omslagsbilden till katalogen av Denise Grünstein.


Utställningen och boken är ett samarbete mellan
Hasselbladstiftelsen och Högskolan för fotografi.

Vernissage imorgon lördag: KONST ELLER VETENSKAP galleri Monitor


KONST ELLER VETENSKAP
Vernissage lördagen den 27 nov kl 16:00

Ett experiment i gränslandet mellan konst och vetenskap.
Konstnärerna Joachim Fleinert och Martin Jacobson undersöker konstnärliga och vetenskapliga möjligheter i tid och rum; från fotografins experimentella barndom till en framtida kolonisering av planeten Mars.

Utställningen pågår inom och utomhus på
Galleri Monitor, Chalmersgatan 4 och Storgatan 43.
Vernissage 27 november kl 16-20
Öppet 26* november - 4 december
tis-lör 16-20.

*endast utomhus

Vernissage imorgon lördag: Barrie James Sutcliffe: A RESONANT TOMB / EN EKANDE GRAV


VERNISSAGE 27 nov 16:00 - 20:00
with performance by You Are Dissolved approx. 19:00, new noise composition named "Do Not Wear Out."
Very welcome to the opening of Barrie Sutcliffe's new work at H!IEP.

...
"A Resonant Tomb" is a sound installation about distance, either through space, time, medium, or death. How does the shape of our longings persist over time? How does it change—would we be able to recognize it?

Through the use of two opposing radio stations on the same frequency, "A Resonant Tomb" provides us room to contemplate the difficulty of communication and separating signal from noise. Moving through this space, we are aware of our own body's affect on our surroundings and of the information passing through us. The old, not yet dead, media plays with our memories, crackling with the nostalgic resonating echoes of that which was, that which could be, and that which has been only a comfortable dream.

SEMINAR Dec. 12
exact time tbc, readings tba here

Dec. 12 will see a seminar about the installation and its themes. Literature etc. still needs to be confirmed, will be updated here.

This installation has been produced especially for the cavernous post-industrial space at Hey! It's Enrico Pallazzo.

Nov. 27–Dec. 12 2010
Tue–Thu 14–18, Sat–Sun 12–16
Hey! It’s Enrico Pallazzo
Sockerbruket 20-22 (Banehagsgatan), Klippan, Gothenburg, Sweden.
Near Röda Sten and KKV
Tram: Vagnhallen Majorna (3, 9)

website:
http://youaredissolved.com/#783771/A-Resonant-Tomb

Produced with the support of Skup Palet

Barrie James Sutcliffe (b. 1983, Ft. McMurray) is a Canadian multimedia artist based in Gothenburg. He is currently a visiting lecturer at the Valand School of Fine Arts.

Helsinki School


 Anni Leppälä 

From the series Seedlings, (Corner), 2005



Blädrade runt på Helsinki School idag.

http://www.helsinkischool.fi/helsinkischool/index.php

Anni Leppälä

From the series Seedlings, (Ribbon), 2004

Anni Leppälä

From the Series Possibility of Constancy (Red curtains), 2009

Niina Vatanen

Collector I, 2010

Ilkka Halso

Museum I, from the Series Museum of Nature, 2003

Ilkka Halso

Roller-coaster, from the Series Museum of Nature, 2004

Ilkka Halso

Theatre I, from the Series Museum of Nature, 2003

Jyrki Parantainen

FIRE No 14, 1996

Jyrki Parantainen

FIRE No 15, 1996
Jyrki Parantainen

Map of Expectations, 2005

Susanna Majuri

Gone, 2007

Susanna Majuri

The Plant, 2004

Susanna Majuri

Elskar Fyr (High Tide), 2006

Susanna Majuri

Metsä (Forest), 2009

torsdag 25 november 2010

IKVÄLL!! VARV på HEY, IT'S ENRICO PALLAZZO


I dagarna installerar VARV sig på HEY, IT'S ENRICO PALLAZZO! vid Klippan i Göteborg och Torsdagen den 25:e November är det invigning för den temporära bokhyllan/affären. Billig bar.
Sockerbruket 20-22, Göteborg
För mer information:http://www.varv.org/
http://www.skuppalet.org/

Välkomna!

Den 25 november · 18:00 - 21:00

onsdag 24 november 2010

Ikväll: Föreläsning: "Inside" Anneè Olofsson, Hasselblad Center

 
Bild: Naked Light of Day © Anneè Olofsson
 
 
Föreläsning: "Inside" Anneè Olofsson
Ikväll onsdagen den 24 november · 18:00 - 19:00
 
Fotokonstnären Anneè Olofsson har många beröringspunkter med årets Hasselbladpristagare Sophie Calle. I föreläsningen "Inside" berättar hon om sitt arbete som ofta kretsar kring självbiografiska teman. Liksom Calle, laborerar Olofsson med sina egna besattheter, rädslor och trauman.
Anneè Olofsson är gästprofessor på Högskolan för fotografi i Göteborg.

Hasselblad Center, Götaplatsen

work in progress

Anna Lamberg

tisdag 23 november 2010

ONSDAG kväll: ART AFTER WORK med ROBIN MACKAY på GÖTEBORGS KONSTHALL

ART AFTER WORK:
ROBIN MACKAY:
Icke-relationell estetik – Ett svar på spekulativ realism?
Onsdag 24 november kl 18.00 på Göteborgs Konsthall
Robin MacKay har genom sitt arbete som redaktör för bokserien Collapse och initiativtagare till den tvärvetenskapliga organisation Urbanicon blivit en nyckelfigur för spekulativ realism, en växande strategi i samtida europeisk filosofi. I ett samtal på Göteborgs Konsthall kommer han att introducera och tala om spekulativ realism med särskilt fokus på dess förhållande till estetiska upplevelser.

Observera att samtalet kommer att vara på engelska.

Fri Entré.
www.konsthallen.goteborg.se

söndag 21 november 2010

Konstnärssamtal med Mårten Spångberg från International Festival


På Konsthallen IDAG!
KONSTNÄRSSAMTAL
Söndag 21 november kl 14.00 – 15.00
Konstnärssamtal med Mårten Spångberg från International Festival tillsammans med utställningsintendent Laura Mott. Samtalet sker på engelska.
Öppet på Konsthallen kl 11.00-17.00.

fredag 19 november 2010

BREV BREV BREV!!!



Började att fundera på det här med brev för ett tag sen. Inte mail, utan brev, fysiska, som man får på posten. Det är inte så ofta de kommer nu för tiden, inte alls faktiskt. Jag kommer ihåg när det var spännande när posten kom. När man väntade på brevbäraren och helgerna var tråkiga för då kom det ingen post.
När jag bodde i Oslo, för ungefär 100år sen, så bodde vi ett hus som var en rivningskåk, huset stängdes igen sen efter det att vi flyttade ut, men hur som helst, då hade vi ett postfack längst ner i huset där man hämtade sin post. På den tiden så BREVVÄXLADE jag med vänner och familj. Det låter ju verkligen som det var 100år sen nu, men det är det faktiskt inte… Vårat postfack var trasigt, jag minns det som att det var ganska rörigt överlag där nere bland facken, men det spelar ingen roll, jag kommer ihåg hur spännande det var att springa ner för trapporna och kolla om det hade kommit något brev. I Norge har jag för mig att man även fick post på lördagarna, vilket var väldigt bra i det här sammanhanget.
Jag kan sakna det där. Jag tycker brev är fina. Jag sparade mina brev. Hur ofta skriver man ut ett mail och sparar det? Det händer, men det är ju verkligen inte ofta jag gör det, det är mest fakturor som hamnar på papper, det är ju för jävla sorgligt egentligen.
Jag tänkte på det när min hotmail la av för ett tag sen, eller rättare sagt jag glömde bort lösenordet och provade för många gånger så den låste sig. Och den mailen var mitt första mailkonto, så jag hade haft det i ungefär 15 år. Jag hade ingen backup på lösenordet eller klyftiga svar på frågorna som kom, typ vilket är ditt favorit djur? Precis som det skulle hjälpa mig nu 15 år senare, var det verkligen isbjörn då(?), nä, jag var nog mer inne på katter... Jag trodde det var kört. 
När jag slutat sura så började jag funderade på varför jag behövde det där kontot, det kom ju mest spam och skit dit nu för tiden ändå. Dessutom var det drabbat av virus sen ett år tillbaka, så varje gång jag skickade ett mail så kom det med en invit till en sexshop eller liknande med i mailet, de vill säga om jag inte kom ihåg att radera de där obligatoriska meningarna som stod överst i varje mail. 
Plus att mailhelvetet skickade ut mail till ALLA mina vänner med information att jag hade köpt en ny dildo eller likanade på nån nätbutik (vilket var en lögn) med jämna mellan rum.. Ja så varför skulle jag ens orka bry mig om det mailkontot.
Sen kom jag på det, alla mail sen 15 år tillbaka var ju också där. Mailkorrespondens som jag hade haft med vänner över hela världen, och också de mail som jag själv skrivit när jag varit ute och rest. Det kändes helt plötsligt ganska trist att jag tappat bort alla de mailen.
Jag lyckades till slut bevisa att kontot var mitt och jag kunde fixa ett nytt lösenord, så nu har jag det där olycksdrabbade kontot igen. Och jag har fortfarande inte skrivit ut mailen…


För ett tag sen så tittade jag på en dokumentär som hette Sigrid och Isaak, som är gjord av Anders Wahlgren.
Den handlade om konstnärsparet Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald, och tar sin start typ 1909 tror jag, och de är unga och hungriga på livet. Genom dokumentationsmaterial, tidningsurklipp, foton och brev så fick man följa dem genom livet. Den var väldigt fin och intressant, men det som framför allt hängde sig kvar i mig var deras brev till varandra. De reste mycket båda två och genom breven fick man verkligen en inblick i deras liv och förhållande. Ett sånt material kommer ju knappast finnas kvar från oss idag.Vad händer med våra mailkontoton när vi dör, stängs de eller sparas de? Antagligen stängs de och då försvinner ju alla mail man har skrivit under sin livstid.
Så med den i bakhuvudet så började jag att fundera på brev, hur kan man arbeta med idén brev inom konsten? Jag har själv fått upp massa idéer om hur man kan göra, men vad har gjorts och hur har andra tänkt? Jag började att försöka komma på konstverk som hade med brev att göra. Det var svårt, faktiskt. Men efter att ha frågat runt lite så lyckades jag ändå hitta en hel del.

Helga Härenstam har gjort ett fint verk som heter LOVELETTER / ULTIMATUM. Ett brev som är baserat på brevväxling mellan en ung kvinna och en ung man på 60talet. Allt kunde bli så bra om hon bara kunde ändra lite på sig.. Man kan läsa hela brevet på hennes hemsida: 
http://www.helgaharenstam.com/




Peter Banö har gjort ett verk som heter I Apply, där han vill retas med det konstnärliga etablissemanget. Han söker högt uppsatta tjänster  på konstinstitutioner med brev som är skrivna på det sättet som man skrev på när man var ett barn.







bilden har inte med filmen att göra
utan heter Unfamiliar, 2001

 Annee Olofsson har gjort ett videoverk som heter You need her and you want her golden hair she sees you but she wont love you because she really doesn’t care. I filmen så ser man Annees rygg när hon ligger och sover i en säng, samtidigt som hennes mamma sitter på sängkanten och läser högt ur Annees egna kärleksbrev som har fått genom livet för första gången.

Pernilla Ljungqvist har gjort ett verk som heter Dear James,
I hope you are feeling better. som handlar om James Earl Ray. I verket ingår det både performance och text i brevform som är riktad till James Earl Ray .



 

Leif Elggren och Thomas Liljenberg bildar tillsammans Firework.
1996 gjorde de verket Experiment with dreams, som sedan också släpptes i bokform.
Verket består av 200 brev som de skrev under ett år till kända personer över hela världen.
http://web.comhem.se/elggren/index.html






 
Erik Berglin har gjort verket För mycket post, under sex månader så skickade han anonyma brev till sin granne för att muntra upp honom eftersom han såg så ensam ut. Några utav de breven finns på hans hemsida under Various Works.

 

torsdag 18 november 2010

Vernissage fredag: Johanna Willenfelt URFACE MATTERS Belay your partner

 
Johanna Willenfelt


URFACE MATTERS
Belay your partner


VERNISSAGE FREDAG 19 NOVEMBER kl. 17:00



Utställningen har öppet 19 nov-28nov
 Tis - Sön 12 - 17
Måndag stängt


Valand School of Fine Art, Gallery Rotor
Vasagatan 50, ingång från Teatergatan
Göteborg

Johanna Willenfelts arbete kretsar kring den fysiska smärtan som fenomen och vad det gör med oss. Hennes undersökningar tar ofta avstamp i en medicinsk diskurs, där mellanmänskliga och själv-relationella praktiker urskiljs. Dessa gester bearbetas sedan och återuppförs i installationer som omfattar teckning och text såväl som ljud och blandmedia.

Stoffet som återfinns i hennes verk är en sammansättning av adapterade journaltexter och arkivmaterial som konstnären interfolierar med litterära fragment, andras utsagor och hennes egna fiktioner. Genom att låta information och affektioner omplaceras i sådana hybridkroppar, försöker konstnären att frikoppla – om än tillfälligt – både vad smärta gör med oss, och hur smärta i vår kultur beskrivs och betraktas.

I stället för att underställa sig idén om att fysiskt lidande skulle utestänga kroppen från omvärlden genom att göra den synlig för sig själv på ett genomträngande och allomfattande vis, beaktar och tolkar hon de värden som följer med en ökad kroppslig sensibilitet. I sin konst betonar hon begäret till en sådan nyvunnen kunskap, framför ett bejakande av en brist till följd av något som gått förlorat.

Seminar/opposition with Johanna and the artist/critic/scholar Rikke Hansen, http://www.rikkehansen.com/ , takes place in the gallery Tue 23 Nov, 10 a.m. - 12. 

Most Welcome!

Vernissage fredag: INTERNATIONAL FESTIVAL. EVERYTHING UNDER HEAVEN IS TOTAL CHAOS på KONSTHALLEN

Imorgon fredag är det vernissage för:

International Festival.
EVERYTHING UNDER HEAVEN IS TOTAL CHAOS

19 november 2010 - 9 januari 2011

Välkommen på Vernissage 19 november kl 18.00 – 22.00
...
Göteborgs Konsthall presenterar ett nyskapat verk av det internationellt uppmärksammade Stockholmsbaserade konstnärskollektivet International Festival, som ofta arbetar i skärningspunkten mellan arkitektur och performance. Göteborgs Konsthall har bjudit in kollektivet för att undersöka de möjligheter som kan finnas bortom det ordinarie utställningsformatet utifrån gruppens dynamiska arbetssätt, experimentella bildspråk och dess teatrala och teoretiska strategier.

I utställningen presenteras enorma handritade ikoner som kretsar kring kapitalistisk fanatism med referenser som sträcker sig från reklambilder till nyandliga rörelser som cargokulterna i Melanesien. Utställningsrummet är även fyllt med varor i bulk, som 1000 badbollar, lådor med tatueringsmaskiner, 40 megafoner och 20.000 plastpåsar, objekt som representerar en typ av estetik och de konsumtionsmönster som präglar dagens samhälle.

- - - - - -

VERNISSAGE
Fredag 19 november kl 18.00 – 22.00
Kl. 18.30 Invigningstal av Mikael Nanfeldt, chef för Göteborgs Konsthall
Kl. 19.00 Performance av Mårten Spångberg från International Festival
Kl. 20.00 Livemusik i utställningsrummet med Lisa Nordström
DJ’s och mingel

Lisa Nordström (Kning Disk) spelar solo, är en del av elektronikaduon Midaircondo (Twin Seed Recordings, Type Records) och ingår även i flera andra konstellationer. Lisa driver studion och ljud-galleriet REX i Göteborg och ger frekvent workshops och seminarier kring sitt arbete.
Hon turnerar med Midaircondo världen över och hon har komponerat musik för dans, teater, film och tv.


- - - - - -

KONSTNÄRSSAMTAL
Söndag 21 november kl 14.00 – 15.00
Konstnärssamtal med Mårten Spångberg från International Festival tillsammans med utställningsintendent Laura Mott. Samtalet sker på engelska.
Öppet på Konsthallen kl 11.00-17.00.

- - - - - -

PROGRAM
Under utställningen Everything Under Heaven Is Total Chaos kommer ett antal programpunkter att äga rum. Mer information om dessa hittar du på konsthallens hemsida inom kort.

- - - - - -

ÖPPETTIDER
Tisdag - Torsdag 11.00-18.00
Onsdag 11.00 - 20.00
Fredag - Söndag 11.00-17.00
Måndag stängt

Särskilda öppettider under jul- och nyårshelgerna. Se hemsida för mer information.

Alltid fri entré

- - - - - -

GÖTEBORGS KONSTHALL
Götaplatsen
412 56 Göteborg, Sweden
Tel/Phone: +46 (0) 31 368 34 50
Fax: +46 (0) 31 368 34 59
mail: goteborgs.konsthall@kultur.goteborg.se
www.konsthallen.goteborg.se

Hemsida uppdaterad!

 Nu är min hemsida uppdaterad!

måndag 15 november 2010

Roadsworth och Banksy.

Roadsworth

Roadsworth


Ikväll kollade jag på K special med Gatukonstnären Roadsworth, rekomenderas!!
Länk till svt play:

Och om man redan sett den så ska filmen Exit through the gift shop, som är gjord av/med Banksy, vara väldigt bra. Jag har inte kunnat få tag på den själv än, men ser fram i mot att se den när jag väl får det.
Länk till info om  Exit through the gift shop:

Banksy

Banksy






Föreläsning i samband med Šejla Kamerics utställning No More Drama på Röda Sten och Space Tourist + the Movements på Doc Loung.


 Imorgon tänkte jag gå på föreläsning i samband med Šejla Kamerics utställning No More Drama på Röda Sten, eller se filmen Space Tourist + the Movements på Doc Loung. Svårt val. får se vilket det blir...

Föreläsning i samband med Šejla Kamerics utställning No More Drama
med Lisbeth Larsson 16 november kl 18.30

Det finns ett antal väl beprövade sätt att tysta en kvinna.
Ett av de mer drastiska står kung Tereus i den antika myten om Philomela för. Efter det att han våldtagit henne skar han helt enkelt av hennes tunga och låste in henne bland väverskorna. Genom att väva in sin berättelse i ett tyg kunde hon emellertid berätta vad s...om hänt henne.

”I mitt arbete med kvinnors självbiografier har jag gång på gång sett hur det som tystats ändå, någon gång och på ett eller annat sätt, kan berättas. Frågan är sedan om någon lyssnar och förstår.

För kvällen har jag valt att tala om Henriette Sophie Widerbergs berättelse om männen i sitt liv; en gång en berömd operasångerska och höljd i juveler, född i Göteborg, den första som sjöng Susanna i Figaros bröllop och tillika den första svenska kvinna som lät trycka sin självbiografi.”

Lisbeth Larsson är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Fri entré


Doc Lounge visar Space Tourist + the Movements

20 miljoner dollar kostar en resa till rymden. Är du sugen?
Film: Space Tourist (2009, Schweiz, eng/rysk/romansk språk, eng.text)
Regi: Christian Frei
DJ och LIVE: The Movements (På scen ca 19:30)
Tid: 19.00 Filmen börjar 20.00
Entré: 70 kronor
Plats: ‘House of Win-Win ‘, Tredje Långgatan 13 B (Mittemot Saluhallen Briggen)
Förköp: http://www.pusterviksbiljetter.com/, http://www.ticnet.se/

Filmen:
I sitt senaste projekt undersöker filmaren Christian Frei en gammal dröm. Drömmen om att lämna vår planet som en “normal person” för att resa och etablera sig i rymden. Idag erbjuds möjligheten. För ringa 20 miljoner dollar blev dröm till verklighet för den amerikanska finanskvinnan Anousheh Ansari. Den här dokumentären följer hennes lyxsemester i rymden och det vardagliga livet på den internationella rymdstationen. Men framför allt fångar filmen rymdens extraordinära skönhet och sätter dess stillhet och ro i kontrast till jordlivets pågående galenskap och upptåg. Bland annat skildras den verklighet som berättar om kazakiska samlares livsfarliga jakt efter rymdskräp som bokstavligen faller ur himlen. Med fantastiska bilder, tar Space Tourist med sin publik in i en fascinerande värld full av förundran och förvåning, i rymden lika mycket som på jorden.

Bandet:
The Movements gästar Doc Lounge under kvällen. 2009 släppte de ”For Sardines space is no problem”, en skiva där pionjären Christer Fuglesang hyllas för sin bedrift som första svensk i rymden. Christer själv diggade musiken och tog med plattan på sin andra rymdfärd! Enligt The Movements är skivan i fråga rymdfararens liv i kronologisk ordning, framfört i en blandning mellan kraut, spacerock och punk. I vanliga fall drar dock bandets musik mer åt 60-talets garage, vilket man bitvis kan höra på skivan.

(Movements väntar tillökning vilket gör att vi måste reservera oss för för tidigt kommen bäbis. Om så sker spelar delar av bandet bra musik på plattor i stället.)

http://www.myspace.com/spacemovements
http://www.themovements.com/
http://www.myspace.com/themovements
2 av bandets medlemmar om skivan: www.youtube.com/watch?v=6VyM9k8xJLI

Varmt välkommen denna afton när Doc Lounge utforskar rymden. Det kommer bli något alldeles utomjordiskt, det kan vi lova!

I samarbete med ABF, VGregion och Göteborgs stad

fredag 12 november 2010

INSOMNIA



Anna Lamberg
Inatt var jag sömnlös. Det är inget ovanligt, natten är min tid. Jag tycker om att jobba på natten, se hur fönstren omkring mig släcks ett efter ett, känna hur mörkret sluter sig runt min lilla etta. Det är skönt med tystnaden som lägger sig, inga bilar på gatan utanför, inga människor som stressar, till och med fåglarna sover, bara min musik som är på, bara mina tankar som hörs, ensam, lugn.
Sömnlösheten är ett gissel om man vet att man ska göra något nästa dag, om man ska upp och jobba med annat, då är det inget bra alls, när man ligger där och vrider sig i sängen, när man kommer ihåg allt som man glömt att göra bara för att man har tid att komma på det, och för att man vet att man inte kan göra något åt det just nu, i den här timmen, i den här stunden, för nu är det tid för sömn.
Men jag har slutat med det, jag orkar inte stressa över sömnen, jag orkar inte ha ångest över att kroppen stretar i mot, jag omfamnar det istället och sysselsätter mig. Så jag brukar jobba sent, jag vet att jag har varit upp länge när jag hör stegen i trappuppgången och tidningen dimper ner på hallmattan. Då brukar jag också känna mig trött, då är det dags att sova.

Inatt var det annorlunda. Jag var sömnlös inatt och tidningen kom, dunsen på hallmatta, och jag var inte trött. Det kändes tvärt om som att natten precis hade börjat.
Av en hädelse så började jag att lyssna på Sommar i P1 med Johannes Anyuru. Han har precis släppt sin första roman som heter Skulle jag dö under andra himlar. Jag har inte läst den, men har tänkt att jag ska läsa den, för att den verkar intressant. Men nu var det var inte den boken som Johannes skulle prata om på P1 i sommar, för när han gjorde det programmet så hade boken inte ens släppts.
Istället så pratade han om tiden och om livet, tiden i perspektiv till livet, och om döden i relation till det. Om att vara medveten om att döden är närvarande i livet, och att när den kommer  för nära, hur man klarar det. Han berättade om sin tro, om att finna tro, och också om att ta avstånd från att kunna tro.
Han har funnit sin tro, han blev muslim för tre år sen. Vad min tro är har jag frågat mig sen min pappa gick bort för tio år sen. Johannes vågade fråga finns Gud?  Och svara ja på den frågan, det är modigt tycker jag. Jag vågar inte svara ja på den frågan, trots att jag brottats med den frågan i flera år, både genom mitt arbete och genom att läsa texter och skriva om det.
Jag vill svara ja, jag vill tro att det finns en fortsättning efter allt det här, att det finns något mer. Men jag vågar inte vara helt säker. Jag vågar inte finna tröst och bli stärkt genom att förlita mig på en text eller genom att bli religiös.
Men jag blev stärkt av hur Johannes pratade om det, hur våldsam och meningslös döden kan kännas när man drabbas av den. Och hur man hittar ut ifrån det tillståndet.

När klockan slog sju i morse satt jag och log, och drack min femte kopp te, rökte en cigg och såg grannarna vakna i fönstren bredvid. En ny dag började på gatan, bilarna började att köra, föräldrar var på väg till dagis, fåglarna var vakna och jag kände mig riktigt glad för första gången på länge. Jag var inspirerad, fylld med en energi, som samtidigt genererade ett lugn, som gjorde att gick jag och la mig, och då kunde jag äntligen sova.
Länk till Sommar i P1 med Johannes Anyuru:

VERNISSAGER IKVÄLL FREDAG OCH UTSTÄLLNINGAR I HELGEN!!


(bilden hör inte till någon av utställningarna)
 I helgen är det en hel del vernissager, både på fredag och lördag. Det kommer att bli en bra helg om man är intresserad av att mingla och kolla på konst. Här är en lista som jag har gjort på de utställningar som jag vet just nu, om jag glömt någon så tipsa mig gärna!!!

Galleri Box
12nov– 12 dec

ILONA HUSS WALIN
En lärares interaktion med sina elever, som inte längre finns där

Vernissage: Fredag 12 november, kl. 18 – 21

Kastellgatan 10, Göteborg.
Öppettider: Tisdag - Torsdag 13.00 - 17.00,
Lördag - Söndag 12.00 - 16.00

Galleri 54
12 nov -12 dec

THOMAS DAHL
Pennvässblomma – en upptäckt av det oförutsägbara utifrån det förutsägbara.

Vernissage Fredag 12 nov kl 18–21

ÖPPET: TIS-TORS KL 13-18 • LÖR-SÖN KL 12-16
Kastellgatan 7
413 07 Göteborg

Galleri Rotor 2
12nov-21nov

Do what you have to do with the leftovers...
An Exhibition with the BA2 students from Valand School of Fine Arts...

Vernissage Fredag 12 november - kl 18.00-21.00

Öppet till 21nov

helg - kl 12.00-17.00
vardag - kl 16.00-19.00

Konsthögskolan Valand
Vasagatan 50

Galleri Monitor
12nov-21nov

SIMON BLANCK
Solros
Vernissage Fredag 12 november kl 16-20

tis-fre 16-19,
lör-sön 12-16.

Högskolan för Fotografi
Chalmersgatan 4

Galleri Thomassen
13 nov - 12 dec 

JOACHIM CARLSSON
Plats, byta plats

Vernissage Lördag 13 november kl 12-16

Öppet:                     
Tisdag - Torsdag                       12-18
Fredag - Söndag                       12-16

Götabergsgatan 26, 41134 Göteborg


Galleri KC
13nov-28 nov

LINUS STRANDBERG
teckning, serier och digital animation 13-28 november.

Vernissage Lördag 13nov 12-16

tis-sön kl.12-16.
onsdagar kl 12-19
Erik Dahlbergsgatan 6
 
Konstepidemin
30okt-21nov

Galleri Konstepidemin
Marika Orenius - Jag ser, jag syns

Pannrummet/Bergrummet
Marco Muñoz Tepez
Superficial blue
Interaktiv Installtion, video och ljud

Bergrummet - 20 dagar eld i berget
Frida Yngström, Jennie Öberg och Marie Bondeson

Blå Huset
Ragnar Schmid
Blå Huset har öppet vardagar kl. 10 – 16

Galleri Hnoss
Alexander Blank

Öppet: tis–tors 12–17, fre–sön 12–16
Konstepidemins Väg 6
                       
Stenasalen
6 okt - 21 nov

CARL HAMMOUD
Polygraph

Öppet:
tisdag 11-18
onsdag 11-21
torsdag 11-18
fredag-söndag samt helgdag 11-17
måndag stängt.

Göteborgs Konstmuseum, Götaplatsen

Hasselblad Center
30okt-13feb

SOPHIE CALLE
2010 års Hasselbladspristagare
True Stories

Öppet:
tisdag 11-18
onsdag 11-21
torsdag 11-18
fredag-söndag samt helgdag 11-17
måndag stängt.

Göteborgs Konstmuseum, Götaplatsen

Röda Sten
9 okt – 21 nov

EJLA KAMERIC: NO MORE DRAMA

Öppet:
Tisdag–söndag kl 12–17
Onsdag kl 12–19